tisdag, december 11, 2018

Fyrtio år på Freja - rättelser

Viktigaste rådet jag gett mina svenskelever under åren har varit att kontrolläsa. But those who can't do teach, som det engelska uttrycket lyder. Trots alla insatser för att få det rätt har det förstås blivit några missar. När fler hör av sig med återkopplingar på boken, lär denna lista kunna fyllas på ytterligare.
  1. I rektorstabellen på s 268 blev rektor Matts efternamn felstavat andra gången det dök upp.
  2. I not 203, s 168, står att inga män jobbade i Frejas bespisning förrän på 2010-talet. Men min gamle elev Johan (José) Andersson fanns faktiskt på plats en period på 00-talet. 
  3. I listan över speciellt minnesvärda texter (not 298, s 238) ska också Norea Thomas listas. 
  4. ….

tisdag, november 13, 2018

Fyrtio år på Freja - material 3

Tankekarta (mindmap) kring substantivet att fyllas i gemensamt i klassen


Fyrtio år på Freja - material 2

Ett exempel på buffertuppgift - Slingerbult


Fyrtio år på Freja - material 1

Instruktioner och frågesida från Stockholms-tävlingen



Fyrtio år på Freja - länkar

Här är länkar till några av de sidor som min bok Den ofrivillige skolledaren hänvisar till.

Klipp på Youtube, filmade av min elev Mikael Matikainen

Bandy Aid




Två andra intressanta och nyttiga länkar

onsdag, november 07, 2018

Fyrtio år på Freja - text 1 Inledande förklaring

Här i Väsby har jag gått och funderat på om det inte vore läge att skriva en bok som skildrar mina över 40 år på Frejaskolan. Det är ju en oerhört intressant utveckling jag fått följa under mina år där, både som lärare och skolledare - och som lärare igen!

Nu börjar den bli klar för slutredigering, men exakt vad den ska heta är inte klart. Kanske "Grundskolan bakom kulisserna", "Fyrtio år på Freja" eller "Den ofrivillige skolledaren"?

Helt klart är i alla fall att vissa textavsnitt inte får plats i boken, om den inte ska bli orimligt tjock - och dyr! Därför utnyttjar jag under november månad detta bloggutrymme för en del bonusmaterial, som den intresserade kan få ta del av. Hoppas jag lyckas göra det lätt att hitta!

Fyrtio år på Freja - text 2 Apropå Engelska för årskurs 1

Öppet brev till Lena Fejan Ljunghill, Lärartidningen/Svensk Skoltidning

I en artikel om undervisningen i engelska från åk 1 vid bl a Dansutskolan i Gnesta (28/84) skriver du så här:
   "Men fortfarande finns ett visst motstånd från mellanstadielärarna och framför allt från högstadielärarna.
   Lågstadielärarna tror, fast de inte vill säga det så öppet, att motståndet beror på att … högstadielärarna värnar om sitt eget akademiska ämne, som de är experter på. De tycker inte riktigt att engelska ska vara lågstadielärarnas bord. Om det här motståndet släpper kan bara framtiden utvisa." (Min kursivering)
   På Frejaskolans högstadium, dit Dansuts elever så småningom kommer, jobbar jag som lärare i Sv/En. När tidningen kom, tog jag förstås med stort intresse del av reportaget. Vilket alltså hade ovanstående citat som slutkläm!
   Vad menas? Jag och mina kollegor är helt oförstående!
   Denna höst undervisar sex lärare i engelska på vårt högstadium. Två av dessa är vikarier. En relativt nytillkommen bor inte på orten och är inte insatt i frågan. Kvar finns tre, som var med redan på den tid vdå debatten om att flytta engelskan till åk 4 fördes. Bl a hade en stadieövergripande projektgrupp i Sv tagit ställning för fler svensktimmar i åk 3, och då var även vi från högstadiet engagerade.
   Någon tid därefter fick jag höra talas om det nya försöket. Min första reaktion blev: "Vilka vingelpettrar! Här är vi överens om att få engelskan till åk 4, och så ska dom ha den till åk 1!"
   Men när jag fick direktkontakt med lärarna på Dansut och fick ta del av argumenten, upphörde min indignation.
   "Vilken genial lösning. Det ska bli intressant att följa!" blev min spontana reaktion.
   Två av oss på högstadiet har via egna barn följt försöket, alltså i egenskap av föräldrar, men vi har egentligen aldrig debatterat det gemensamt. Kanske borde vi ha gjort det, men som lärare tycker vi inte att det berör oss. Tanken är ju ändå den, att barnen ska kunna lika mycket - kanske mer? - när de kommer till oss i sjuan. Vi ser detta som en intern LM-angelägenhet.
   Döm då om min förvåning, då jag läser din slutkläm om var motståndarna till projektet finns att söka: Främst bland oss lärare på högstadiet!
   Vad är det för journalistik att återge halvkvädna visor, vilka kanske haft sin grund i personliga missuppfattningar och feltolkningar? Stämde de kanske med din egen uppfattning om högstadielärare? Är du medveten om att de antydningar du återger mycket väl kan bottna i attityder som du och dina kollegor varit med om att skapa under årens lopp?!
   Varför valde du att inte ta direktkontakt med någon av oss?
   Det känns olustigt att på detta sätt bli pådyvlad åsikter vi inte känns vid, åsikter som bidrar till att skapa onödiga konflikter mellan olika lärargrupper.
   Är du på allvar intresserad av att höra vår åsikt i denna fråga? Här är den:
   Det är viktigt att de som lägger grunden för engelskstudierna har en adekvat utbildning. Dessutom bör omsorg ägnas åt att få ett gott uttal redan från början.
   Denna inställning torde varken vara kontroversiell eller "motståndaraktig". De lärare det gäller har utbildning och tar sin uppgift seriöst. Varför skulle vi då vara "motståndare"?
   Skulle vi använda oss av det snobbigt akademiska argument som tillvitas oss i artikeln, borde vi ju agera för att få engelskundervisningen även på mellanstadiet avskaffad, eller hur?
   Men det kanske vi får läsa om i en kommande artikel?

Bo Wingård